equesindolor sm loga
  • Nyheter

D-vitamin i höga doser

risk för förgiftning!


Då och då talas det om att D-vitaminer i höga doser ska kunna hjälpa mot smärta. Bakgrunden är att man i några studier sett att låga nivåer av D-vitaminer är vanligare bland patienter med långvarig smärta, och då har man tänkt att ifall man tar höga doser D-vitamin skulle det kanske minska smärtan.

Höga doser D-vitaminer har även varit aktuellt i andra sammanhang, såsom en ’allmänt hälsofrämjande’ medicinering mot diverse sjukdomar.

Hjälper D-vitamin mot smärta?
Nyligen publicerades en stor studie, med över 4000 patienter, där man just tittade på detta. Man undersökte hur ont patienterna hade, och ifall de behövde mindre smärtstillande. Man undersökte det hos alla patienter med smärta och man tittade även på patienter som hade låga D-vitaminer innan behandlingen.

Smärtan förbättrades inte av behandling med D-vitaminer och användningen av smärtstillande minskade inte heller. Enda skillnaden man kunde se mellan någon av grupperna var att de som före behandlingen hade låga nivåer av D-vitaminer tog mindre inflammationsdämpande smärtstillande när de tog D-vitaminer i hög dos, däremot hade de lika ont och tog andra värktabletter.
Mer information: We et al, Pain 2018;159:1074-1082

Vilka risker finns det?
Läkemedelsverket uppmärksammade användningen av D-vitamin i höga doser i sin senaste informationsskrift utifrån de förgiftningsfall man sett i både Sverige och andra länder.

D-vitamin omvandlas till den aktiva komponenten (1,25[OH]2D ) i två steg och slutprodukten är aktiv främst i regleringen av Kalcium i kroppen. Tar man en enstaka hög dos så mättas dessa omvandlingssteg vilket gör att man har mindre risk för att få förgiftningssymtom. Men tar man höga doser under längre tid så kommer man även mätta kroppens utrymme för att ta hand om D-vitamin och då får man en frisättning av en av mellanprodukterna ( 25[OH]D ) i blodet. När den stiger till tillräckligt höga nivåer har den liknande effekter som den färdiga slutprodukten, men utan att kroppens normala regleringssystem ska slå till. Det är då allvarliga biverkningar kan uppkomma. Det man sett hos människor är: förhöjda kalciumnivåer med risk för flimmer och andra hjärtrubbningar, njurskador, tillväxtrubbningar av skelettet (hos barn), vätskebalansrubbningar mm. Det rör sig alltså om livshotande förgiftningar man kan drabbas av.

Mer information: Information från Läkemedelsverket 2018(2)6-9.

Radiovågsbehandling av facettledssmärta rekommenderas av myndigheter i Storbrittannien 

NICE, National Institute for Health and Care Excellence, kom med nya guidelines i november 2016 (NG59). Dessa tar upp hur man bör hantera patienter äldre än 16 år med ländryggssmärtor. Bedömningen baseras på en sammanvägning av klinisk effektivitet och kostnadseffektivitet.

Det man konstaterar är att man bör överväga att remittera patienter för utredning ang möjligheten av att genomföra radiovågsbehandling. Särskilt ifall kirurgi inte gett lindring, om man misstänker att smärtan är facettledsrelaterad och ifall smärtan är svår till medelsvår (dvs skattas som 5 eller mer på en skala mellan 0-10).

Man skriver även att RF inte ska genomföras utan bra effekt av diagnostiska tester.
Och man skriver att det inte behövs någon röntgen eller MR innan man utreder patienter för facettledsrelaterad smärta.

Läs mer:
https://www.nice.org.uk/guidance/ng59/chapter/Recommendations#invasive-treatments-for-low-back-pain-and-sciatica
 

Radiovågsbehandling förbättrar hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med facettledsrelaterad smärta i böstrygg [1]

Bakgrund
Facettledsrelaterad smärta har visat sig vara smärtfokus hos en stor del av patienterna med långvarig smärta. Sedan länge finns det väl etablerade metoder för diagnostik och behandling i halsrygg och ländrygg. I bröstryggen är dock den anatomiska variationen större vilket gjort det svårare att skapa tillförlitliga guidelines för behandling där.

Denna studie består av dels en metodbeskrivning över hur man på ett enkelt men tillförlitligt sätt kan diagnostisera och behandla facettledssmärta i bröstryggen, dels en uppföljning av 315 patienter som genomgått behandling för första gången. Patienterna har följts under 1 år och fått skatta sin livskvalitet med hjälp av EQ-5D.

Patienterna delades in i 3 grupper: cervikal (c) , thorakal (t) och lumbal (l). Grupperna med cervikala och lumbala besvär fungerade som kontroller. En förbättring av EQ-5D index på minst 0.1 räknades som lyckat resultat.

Patienterna var spridda i ålder mellan 17 och 89 år (medel ca 52), en viss övervikt till kvinnor och de hade innan utredning haft ont mellan 4 och 744 månader (i snitt 125 månader). Ingen signifikant skillnad förelåg mellan grupperna vad gäller ålder, kön eller hur länge de hade haft ont innan utredning.

Resultat
Innan behandling skattade patienterna i snitt 0,315 (c), 0,274 (t) respektive 0,279 (l) i EQ-5D index. Efter 3 månader angav 65-67% av patienterna en förbättring av minst 0,1 i EQ-5D. Medelvärdet i gruppen hade nu stigit till ca 0,7. Andelen lyckade patienter sjunker sedan något under de kommande nio månaderna så att det efter ett år är 47-51% lyckade patienter men den skattade livskvaliteten hos dessa ligger kvar på ca 0,7

Studien var i första hand en metodstudie där man jämförde med etablerade metoder för behandling. Ingen skillnad sågs mellan grupperna. Studien innehåller även andra intressanta saker:
Dels rör det sig om en patientgrupp som gått med smärtor i 10 års tid, dels är utfallsmåttet inte förekomst av smärta utan global hälsorelaterad livskvalitet. Och ändå ser man en signifikant förbättring.

Johan Hambraeus

1. Hambraeus J, Hambraeus KS, Persson J. Radiofrequency Denervation Improves Health-Related Quality of Life in Patients with Thoracic Zygapophyseal Joint Pain. Pain Med [Internet]. Available from: https://academic.oup.com/painmedicine/article/doi/10.1093/pm/pnx142/3869829/Radiofrequency-Denervation-Improves-Health-Related
 

Ny kollega!
Den 3 juli 2017 började Carmen Pichot jobba hos oss. Hon har mycket lång erfarenhet av att jobbat med interventionell utredning och behandling av smärta i Barcelona, och kommer jobba här några veckor under sommaren. Vi hoppas hon även ska kunna fortsätta framöver.
 

"Patienter med smärta behöver mindre stigmatisering - inte mer"
Citatet är från en nyligen publicerad ledare i en av de största amerikanska tidskrifterna kring smärta, Pain medicine. Det är med kluvna känslor man läser ledaren. Å ena sidan är det positivt att man säger ifrån att nej, smärtpatienter behöver stöd, bra bemötande, god vård inte bli stämplade som missbrukare. Men det tragiska är att detta ens behöver sägas! För oss är det individen som är viktig, och vi försöker möta var och en med dess förutsättningar och i den situation de befinner sig.

Vården i Sverige bygger på att man har en distriktsläkarkontakt. Det är tyvärr problem på många håll, men det är ändå viktigt man försöker få till det! Vi stöttar gärna Er ordinarie distriktsläkare med råd kring medicinering mm men den ordinarie medicinering man behöver måste skötas via vårdcentralen. Det vi kan bidra med är att eventuellt lokalisera varifrån smärtan kommer så att man kan minska sin medicinering.
 

Är interventionell utredning meningslös?

Ibland får vi höra av patienter att kollegor uttryckt att "-I ditt fall är det meningslöst att lägga blockader" eller att "Det är inte evidensbaserat". Det var den inställningen som gjorde att vi 2008 påbörjade kvalitetscertifieringen av verksamheten. Vi ville försäkra oss om att vi dels jobbade evidensbaserat och dels ta reda på hur en interventionell utredning påverkar människors livssituation.

Evidensbaserad vård
Att vård ska vara evidensbaserad får man ofta höra, men vad innebär det? Med evidensbaserad menas att vården ska ge den effekt man eftersträvar. För en diagnostisk åtgärd såsom att mäta ett blodtryck innebär det dels att mätapparaturen ska ge ett sant värde på aktuellt blodtryck men även att mätningen ska genomföras på sådant sätt att resultatet kan användas för att besluta om man ska sätta in medicin eller inte och ifall dosen på insatt medicin är rätt.
Vid en interventionell utredning innebär evidensbaserad vård att varje enskild diagnostisk blockad ska testa det man avser testa. En facettledsblockad ska genomföras på sådant sätt att facettleden bedövas. En radiovågsbehandling av en facettled ska genomföras på sådant sätt att nerven till facettleden verkligen påverkas och blockeras under lång tid, etc, etc.

Vid Smärtkliniken Eques Indolor använder vi oss enbart av blockader och behandlingar som är evidensbaserade. Vi följer strikt de guidelines som finns framtagna av internationella specialistföreningar såsom Spine Intervention Society.

Är interventionell utredning meningslös?
Att leva med långvarig smärta innebär att leva på gränsen. Man vill tillbaka till ett så normalt liv som möjligt, men är ofta tvingad ta mediciner för att stå ut och man är tvingad begränsa sina aktiviteter. OM en behandling gör att smärtan minskar kommer därför nästan alla människor antingen minska på sitt medicinintag, öka sina aktiviteter eller både och. Detta till den grad att smärtan hamnar på ungefär samma nivå som tidigare. Det gör att det ofta är svårt att mäta effekt av en utredning/behandling genom att mäta graden av smärta. Istället får man hitta ett annat mått: Livskvaliteten.
Allt sedan 2008 mäter vi därför den hälsorelaterade livskvaliteten som patienter upplever. Värdet som mäts är en ögonblicksbild som speglar dagens aktuella situation, vilket gör att ifall en anhörig just dött eller ifall man fått veta att man ska få barnbarn så påverkar naturligtvis även detta hur man mår. Men det är ändå den totala bilden av livskvaliteten som är det enda vi kan använda för att bedöma ifall en utredning och behandling är meningsfull eller inte. För vem skulle bli glad ifall smärtan minskar samtidigt som den totala livskvaliteten minskar?
De data vi samlat in allt sedan 2008 visar att det är just på området livskvalitet vi ser förbättringar. Sedan 2012 har vi därför ett forskningsprojekt gående för att kunna studera detta närmare. Under rubriken "Om smärtkliniken" finns mer att läsa kring forskningen.

Resultaten vad gäller livskvalitet visar att livskvaliteten förbättras av en interventionell utredning och behandling. Resultaten är höggradigt statistiskt säkerställda. De har redovisats på ett flertal Svenska smärtmöten och på flera internationella kongresser både i Europa och USA. Arbete pågår med att publicera det i vetenskapliga tidskrifter.

Kostar det för mycket att utreda patienter med interventionell teknik?
Hälsoekonomi innebär att man undersöker olika typer av vård för att ställa effekten mot kostnaden. För att kunna jämföra olika åtgärder har man tagit fram ett begrepp kallat QALY - kvalitetsjusterade levnadsår. Tanken är att man på det sättet ska kunna jämföra en åtgärd som resulterar i att man har bättre livskvalitet men lever kortare tid med en åtgärd som resulterar i lägre livskvalitet men man lever längre tid. Utifrån det har man skapat jämförelsetalet "kostnad per förbättrad QALY". I Sverige har socialstyrelsen sagt att effektiv vård inte får kosta mer än 50000 Euro/skapad QALY.
Våra uppföljningsdata följer patienter under 1 år efter behandling. Vi vet dock att en radiovågsbehandling av facettledssmärta ger effekt under långt längre tid än 1 år. Detsamma gäller de flesta andra behandlingar. Man kan därför förvänta sig en längre effekt även om våra uppföljningsdata stannar på 1 år.

Resultaten visar att kostnaden utslaget på 1 års effekt ger en kostnad av 31832 Euro/skapad QALY. Kvarstår effekten 2 år minskar kostnaden till 11767 Euro/skapad QALY och kvarstår effekten 3 år minskar det ända ner till 7257 Euro/skapad QALY.

Boyers m.fl tittade på kostnadseffektivitet vid olika typer av metoder för rehabilitering vid långvarig smärta men kunde inte hitta någon studie som visade på statistiskt säkerställda data över förbättrad QALY så någon motsvarande studie som visat att rehabilitering är kostnadseffektiv verkar inte finnas. (Boyers et al, Clin J Pain 2013(29):366-75)
 

Då var vi för 6:e året åter godkända och certifierade efter en extern revision mot iso9001, iso14001, arbetsmiljå, brandskydd mm.

Patientlagen ger rätt att välja
Den nya patientlagen som gäller från den 1 januari 2015 stärker patientens rätt i vården. Förutom de - kan man tycka självklara - kraven på delaktighet och information kring den vård man erbjuds och utsätts för så har patientlagen även tydliggjort rättigheten att få välja vem som ska ge vård.

Det är nu fastslaget att som patient har man rätt att söka öppenvård (både distriktsläkarmottagningar och specialistmottagningar) i hela Sverige. Vårt avtal är dock skrivet så att det krävs läkarremiss för att kunna få komma till oss som landstingspatient. Däremot säger patientlagen att man ej får nekas remiss utan läkaren har skyldighet skriva remiss till den mottagning patienten önskar.
 

Miljövänligt och främjande av bra arbetsförhållanden

När man köper in matvaror från andra delar av världen har man möjlighet att motverka miljöskador och främja en god arbetsmiljö genom att välja produkter som är miljövänliga. Vad gäller kaffe och te håller vi oss till rättvisemärkta produkter, och för alla produkter där det finns alternativ väljer vi i första hand miljövänliga produkter, och priset styr enbart sekundärt. Engångsmaterial försöker vi undvika; tyglakan på britsarna, tyghandukar på toaletten och källsprtering av plast, papper, glas metall och elektronik mm är enkla åtgärder som vi genomfört.

Samarbetsavtal med försäkringsbolag!
Vi har nu samarbetsavtal med i stort sett alla försäkringsbolag. Detta gör att än fler patienter med sjukvårdsförsäkringar kan vända sig till oss för att få hjälp. Välkomna!

Direktbokning av försäkringspatienter!

Vi är anslutna till Boka Doktorn så att försäkringsbolagen har möjlighet att direkt boka in patienter med sjukvårdsförsäkring på mottagningen.

Vårdrummet

Med oss kan Ni kommunicera på ett säkert sätt, elektroniskt, direkt in i journalen via Vårdrummet.

Det enda som krävs är att Ni har ett bankid och en epostadress dit ni får meddelande när vi svarat.

Se förstasidan för länk till Vårdrummet.

Förändrade regler kring E-post

EU har skrivit om reglerna kring elektronisk kommunikation, vilket innebär att i princip inga uppgifter tillåts i vanlig e-post mellan en myndighet och individer eller mellan ett företag och individer eller mellan olika företag/myndigheter.

Reglerna träder i kraft i maj 2018 och det innebär att vi därefter i princip enbart kommer kunna kommunicera via Mina vårdkontakter med patienter.

Vi har nu öppnat kontaktvägen Vårdrummet där Ni som patienter kans skriva direkt till oss i journalen och även kan bifoga dokument vid behov. Se förstasidan för länk.