Botulinumtoxin är ett nervgift som har sin ursprung i en jordbakterie, clostridium botulinum. Botulinumtoxin binder sig till en speciell typ av nervförbindelse, s.k. acetylcholinreceptor, och det är den typ av förbindelse som finns mellan nerv och muskel, nerv och svettkörtel och i omkopplingsstationer (s.k. ganglion) mellan nerver i anslutning till ryggmärgen.
Det sker en permanent skada av nervförbindelsen, men effekten av injektionerna brukar gå tillbaka eftersom kroppen har många reservfunktioner. När en muskelfiber tappar sin nervförbindelse – vilket ju sker när botulinumtoxinet skadar receptorn – kommer muskelfibern skicka ut kemiska signaler och ’ropa’ på nerver. Resultatet blir att andra nerver kommer börja växa till och leta efter muskelfibern. Hinner de nå fram innan muskelfibern förtvinar så skapas då en ny nerv-muskelförbindelse och det verkar som att effekten av injektionen gått ut.
Erfarenheten av frikostig användning av botulinumtoxin är inte särskilt långvarig så långtidseffekterna vet vi fortfarande inte så mycket om. Men liknande skador som av botulinumtoxin får man ifall man drabbas av en polio-infektion. Polioviruset skadar samma nervförbindelse och på samma sätt som för botulinumtoxin blir skadan permanent. Men för de flesta som insjuknade och blev förlamade under polioepidemierna på 1950-talet så skedde en återhämtning när andra nerver skapade nya kontakter med muskelfibrerna och man fick tillbaka sin muskelfunktion helt eller delvis. Man trodde länge att läkningen var permanent, men efter 30 – 40 år upptäckte man det som idag kallas post-poliosyndromet. Eftersom effekten av infektionen var att man hade mycket färre nerver som hanterade alla muskler så var man mer känslig för det normala åldrandet. Det gjorde att många fick problem när de blev äldre. Ofta med andning och gångförmåga.
Ingen kan säga om liknande effekter kommer uppkomma lång tid efter injektioner av botulinumtoxin, men eftersom verkningsmekanismen för botulinumtoxin och polioviruset är likartad finns det en teoretisk risk.
Botulinumtoxin är tänkt att enbart påverka den muskel man injicerar i, och få den att bli mer avslappad. Detta är då tänkt göra att man får mindre smärtor. Ibland pratar man även om att botulinumtoxin sprids och ger effekter i andra delar av kroppen. Det är då två platser den effekten kan uppstå: dels i nerv-muskelförbindelser på en annan plats i kroppen än där man injicerar, dels att det skadar nerv-nerv förbindelser i de s.k. autonoma ganglion som finns i närheten av ryggmärgen. (Delar av det autonoma – dvs självstyrande – nervsystemet). Om botulinumtoxinet ger en påverkan på nerv-nervförbindelsen i ganglierna går det aldrig förutsäga vad effekten blir, eftersom det är samma typ av förbindelse både i de sympatiska nervbanorna och i de parasympatiska nervbanorna. Det blir därför slumpen som avgör om effekten leder till ökad aktivitet eller minskad aktivitet då dessa två system alltid har motsatt effekt på målorganet. Om botulinumtoxinet ger effekt på muskulatur i andra delar av kroppen är det inte heller möjligt förutsäga effekten. Det är beskrivet både svälgningssvårgheter och andningsproblem som en följd av injektioner av botulinumtoxin långt från nacken. Just svälgningssvårigheter är en av de vanligaste biverkningarna främst efter injektion i halsrygg men även vid injektion av botulinumtoxin i andra delar av kroppen.
Om man önskar genomgå en interventionell utredning hos oss så måste man avstå från injektioner av botulinumtoxin under minst 2 månader innan besöket hos oss. När vi lägger specifika nervblockader under röntgenkontroll så bedövas även viss muskulatur precis i området där vi injicerar. Och har man då pga botulinumtoxinet en försämrad muskefunktion sedan tidigare är det omöjligt förutse effekten.